Under en resa för att göra standup på Balkan stötte jag på den Slovenska regissören Mitja Okorn och vi började samtala om film i allmänhet och yttrandefrihet i synnerhet. Han tipsade mig om A Serbian Film och varnade mig för att det förmodligen är den mest brutala film som gjorts. Han talade sig särskilt varm för en scen där regissören låter den serbiska regeringens behandling av sitt folk gestaltas av ett spädbarn som utsätts för sexuella övergrepp direkt vid födseln. Men nu går jag händelserna i förväg.
Jag fick ett par länkar för att ladda ner filmen när jag kom hem, men eftersom jag inte laddar ner film illegalt så föll den så smått i glömska. Tills jag härom veckan var i London och av en slump hittade den på HMV. Jag packade ner den i väskan tillsammans med säsong sex och sju av Dallas och ett par Charlie och Lola filmer till Lina och tänkte inte mer på saken förrän jag läste en artikel i Sydsvenskan om den uppmärksammade mangadomen och insåg att jag kanske också skulle kunna bli fälld för innehav av barnporr. I alla fall om scenen med det våldtagna spädbarnet var så explicit som Mitja hade berättat.
När jag slår på filmen så möts jag av regissörens nuna i någon form av förklaring till filmen, som vi återkommer till, och jag inser att den brittiska dvd jag köpt är censurerad. Jag ser filmen ändå. Det är en vidrig film.
Spoilervarning. Du som har tänkt se A Serbian Film ska inte läsa vidare förrän du har gjort det. Om du inte vill bli övertalad att låta bli. Vilket kanske vore lika bra.
Vi får följa den avdankade porrstjärnan Milos (Srdjan Todorovic) som blir kontaktad av filmaren Vukmir (Sergej Trifunovic) om ett sista projekt som ska göra honom och familjen ekonomiskt oberoende. Milos får inte veta något om vad han förväntas prestera och så fort han skrivit på kontraktet så påbörjas en nedåtgående spiral av pedofili och våldsporr. När Milos efter ett par tagningar får nog så försöker Vukmir vinna över honom på sin sida igen genom att visa en av sina filmer där den manliga porrskådisen förlöser en kvinna och sedan våldtar det nyfödda barnet till moderns belåtna leende. Det är en fruktansvärd scen, även i den brittiska klippta versionen. I den svenska oklippta än värre. Fälls älvor som hånglar som barnporr så undrar jag verkligen hur den här scenen slank igenom censuren. När Milos ändå inte är övertygad om konstverkets storhet och flyr så blir han drogad med en blandning av whiskey och tjurviagra som vår honom till en sadistisk sexmaskin utan några som helst spärrar och leder till en tre dygn lång minneslucka. Andra halvan av filmen handlar om hur Milos med hjälp av en packe DV-band och några flashbacks återupplever dessa tre dygn där han bland annat hinner hugga huvudet av en kvinna medan han tar henne bakifrån för att “få känna magin i rigor mortis” och att bli våldtagen själv. Ju längre återskapandet av de tre dygnen går, desto värre blir det. Kulmen nås när Milos våldtar en kvinna som är täckt av ett rött skynke och någon man i den oklippta versionen förstår är ett barn, under ett likadant skynke. Milos i sin påtända sexuella vrede flyttar från kvinnan till barnet, varpå en maskerad man kommer in och börjar våldta den kvinna Milos nyss våldförde sig på. En bit in i scenen kommer den exalterade Vukmir in, drar av huvan på den maskerade mannen. Milos bror, polismannen Marko. Sedan skynket på kvinnan. Milos fru. Sist skynket från barnet som Milos våldtar. Hans egen son. Vukmir utbrister “En riktig, lycklig serbisk familj… Liv… Konst”
Trots att man vid det här laget är rejält avtrubbad av alla vidrigheter så är den här scenen riktigt svår att se. Finns det en poäng mer än att chocka så är den svår att ta till sig. Efter en utdragen, våldsam och blodig fight får i alla fall Milos med sig sin familj hem och filmen slutar med att Milos och hans fru gör en tyst överenskommelse att ta livet av både sig och barnet. Det sker genom att Milos avfyrar ett pistolskott genom dem alla tre, liggande på sängen. En av få våldshandlingar i filmen som inte visas i bild, utan bara med hjälp av en exteriör på huset och en smäll. Smärtsamt slut på filmen, tror man. Tills vi är i nästa scen där hela familjen ligger död på sängen. En ny porrfilmsproducent kommer in med ett kamerateam och två nya aktörer. “Börja med den lille.”
Slut på spoilandet
Filmen är totalförbjuden i Spanien och Tyskland. I Spanien blev en festivalarrangör anmäld för spridning av barnpornografi för att ha visat filmen. Den brittiska versionen saknar de vidrigaste 6 minuterna och har dessutom en märklig disclaimer i form av en intervju med regissören Srđan Spasojević där han berättar att vi nu ska få se en censurerad version. Han förklarar varför han låtit filmen bli så fruktansvärt brutal: “A Serbian Film decided to face the beasts of its own time.” och om det samhälle han ser omkring sig säger han “You have to sell your soul and your ass to the highest bidder” och han har alltså valt brutal våldspornografi för att han anser att det är tvunget. Så här skriver han i det lilla häfte som följer med den brittiska versionen:
“If you’re going to make a movie that matter, which is going to say someting important, you have to put the lead characters and the audience watching them through hell. [...] If you had lived in Serbia during the past 20 years you’d think you’d have seen the worst that could happen? But you’d be wrong and that’s what A Serbian Film is truly about”
Han har naturligtvis rätt. Allt som händer i den här filmen har hänt förut. Om inte på Balkan, så någon annanstans. Verkligheten överträffar dikten, även i det här fallet. Om nu konstnären vill visa på hur Serber blir våldtagna av sin regering och dessutom, bildligt talat, hjälper till att våldta och döda varandra genom att faktiskt visa det med just knull och mord, är det inte då en rättighet vi borde värna?
Jo, jag tycker faktiskt det. Även när det innebär att barn som inte finns på riktigt blir knullade på låtsas, alldeles oavsett om det vänder sig i magen på mig. Eller kanske just därför. Hur många filmer lyckas med det, samtidigt som de faktiskt försöker säga något intressant? Nu är ju inte den här filmen fälld, men den borde definitivt ligga i riskzonen för att bli det med tanke på Mangadomen och lagtexten de använt för att fälla tecknade bilder. Så här säger lagen:
Brottsbalken, 16 kap, § 10a: Den som
1. skildrar barn i pornografisk bild,
2. sprider, överlåter, upplåter, förevisar eller på annat sätt gör en sådan bild av barn tillgänglig för någon annan,
3. förvärvar eller bjuder ut en sådan bild av barn,
4. förmedlar kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder av barn eller vidtar någon annan liknande åtgärd som syftar till att främja handel med sådana bilder, eller
5. innehar en sådan bild av barn eller betraktar en sådan bild som han eller hon berett sig tillgång till
döms för barnpornografibrott till fängelse i högst två år.
Är ett brott som avses i första stycket ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
Med barn avses en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under arton år. Är pubertetsutvecklingen fullbordad, ska ansvar för gärning enligt första stycket 25 dömas ut bara om det av bilden och omständigheterna kring den framgår att den avbildade personen är under arton år.
Den som i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte av oaktsamhet sprider en sådan bild som avses i första stycket, döms som sägs där eller i andra stycket.
Är brott som avses i första stycket att anse som grovt, döms för grovt barnpornografibrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om det har begåtts yrkesmässigt eller i vinstsyfte, utgjort ett led i brottslig verksamhet som utövats systematiskt eller i större omfattning, avsett en särskilt stor mängd bilder eller avsett bilder där barnen är särskilt unga, utsätts för våld eller tvång eller utnyttjas på annat särskilt hänsynslöst sätt.
Lag (2010:1357)
Jag har inte lyckats få tag på någon av de fällda bilderna från Hovrättens dom, eftersom de är olagliga att sprida och titta på. Bara det är ju intressant. Att vi som väljer folk som stiftar våra lagar faktiskt inte får veta vad som är förbjudet. Och där har vi ett av problemen med att inskränka yttrandefriheten. Yttranden som blir olagliga, vad de än må vara, blir också olagliga att sprida och allmänheten kan inte ta ställning till om vi skulle vilja ändra på lagen därför att vi inte vet hur den används.
Jag har dock sett de bilder som frikändes där efter att först ha fällts i tingsrätten och så har jag sett ett par bilder som enligt osäkra källor kan vara några av de fällda bilderna. Även dessa går i samma stil. Inget pornografiskt där alltså, om man inte är rejält stukad i skallen. Jag har också pratat med journalister som sett bilderna och de är överens om att det är svårt att se något pornografiskt i dem.
Men om alla bilder som får oss som betraktare att tänka på sex är pornografiska och pornografiska bilder med barn per definition är olagliga (oavsett om barnet eller övergreppet finns på riktigt) så borde A Serbian Film fällas precis lika mycket som Simon Lundström fälldes för de bilder han hade på sin hårddisk. Nu är jag naturligtvis av den åsikten att ingen av dem borde fällas. Inte bara för att jag själv då skulle ha begått ett brott genom att både inneha, betitta och låna ut “A Serbian Film” utan för att jag inte kan tänka mig att lagstiftningen kom till för att skydda barn som inte finns mot övergrepp som inte begåtts.
Det finns ju även i lagen något vagt undantag för “konstverk” men om en tecknad serie inte betraktas som konst i lagens mening, så skulle jag knappast tro att en skräckfilm gör det.
Men det finns väl ingen vits med att skildra barnpornografi i någon form? Nä, det kanske man kan tycka… Men man kan ju också se det som att en konstnärs frihet, oavsett konstform är värd att värna och att allas vår yttrandefrihet är ännu mer värd att värna. Kanske särskilt när det gäller något så harmlöst som att uttrycka våra fantasier, oavsett hur sjuka och skruvade de må vara. Vem har inte vaknat kallsvettig med ett ryck en tidig morgon och undrat med lätt panik; Hur FAN kunde min hjärna komma på de där sjuka sakerna?” Vuxna människor vet att drömmar är en ventil. Många vuxna vet också att konst i olika former kan fungera som förlängning av den ventilen. Så är vi där igen i den eviga diskussionen om vad som är konst. Är Marquis de Sades böcker, som ju innehåller allehanda konstigheter, sadistiskt, sexuellt våld och för den delen, barn, konst? Även fast vi vet att han faktiskt utförda brutala sadistiska handlingar liknande de i hans böcker och till och med satt fängslade för dem? Nu är det självklart ingen som kommer kunna fälla böcker för barnporr. Lagen gäller nämligen bara bilder. Än så länge.
Det enda raka är att låta den vuxna publiken ta ställning till konstens eventuella värde, medan vi med näbbar och klor skyddar deras rätt att publicera vad det vara månde. Så länge det är fantasi och påhitt som ingen verklig människa har tagit skada av så förlorar samhället mer på inskränkningen av yttrandefriheten än vad det tjänar på att skydda barn som inte finns. I en kommentarer till domen har flera sagt något om att “alla barn ska skyddas.” Men det är väl det vi har föräldrar till? Jag skulle inte vilja att min dotter såg hälften av de filmer eller läste hälften av de böcker jag har hemma, oavsett om de är lagliga eller inte.
Mangabilderna kan jag ju inte recensera eftersom jag inte sett dem än, men A Serbian Film får en stark 3a av 5. Den är bra. Man kan inte sluta tänka på den. Jag gillar den typen av film. Men jag skulle ändå inte rekommendera att ni ser den, om ni inte är riktigt, riktigt härdade. Det är ju ert vuxna val. Eller vuxen och vuxen. I Sverige har filmen 15 års åldersgräns. Det kan man kanske tycka att någon borde göra något åt i stället för att jaga serieöversättare.
Förbannat bra skrivet helt enkelt. Vi behöver kända personer som går ut och säger att yttrandefriheten är värd att försvara, tack för att du är en av dom!
Tack! Det är ju det som är det svåra med att försvara yttrandefrihet. De flesta tänkande människor är med på att man måste få häda Gud osv, men när man kommer till något så hemskt som barnporr blir det genast svårare. Och det är de svåra fallen vi måste ta tag i. Om vi ska ha någon yttrandefrihet kvar.
Bra skrivet!
O som föregående talare har sagt, Tack för att du är en av dom som försvarar ytrandefriheten!
Jag får bara upp en del filosofiska frågor i huvudet efter att ha läst den här (mycket välskrivna) texten. Typ, vad räknas som konst, är det avsikten eller konsekvensen som är viktigast när man avgör vad som är olagligt, etc. Food for thought liksom.
Det är nog väldigt många som, med svensk tingsrätts mått mätt, har diverse barnpornografiska verk hemma. Själv har jag ett par (manga), som jag just nu är osäker på vad jag ska göra med. Slänga dem? Det känns som ett slöseri, både personligt ekonomiskt och kulturellt.
Det är fruktansvärt frustrerande att s.k. tankebrott plötsligt är realitet. Det är något som bör bekämpas och motdebatteras. Tack för att du lyfter frågan uppåt Magnus.
Som jag nämnde till övriga vad gällande domen mot Simon Lundström så tror jag att rättens motiv låg på en mycket högre strukturell nivå. Faktum kvarstår att det i huvud taget finns “konst” som innehåller barnporr visar på att barnporr finns, så att säga. Att återskapa vissa strukturer, oavsett om det är i konstsammanhang, hjälper också till med att upprätthålla dem. Nu menar jag inte att svensk rätt ska gå och försöka förändra samhällsstrukturer, det är det vi samhällsvetare ska göra, men jag kan också se en viss poäng med rättens agerande även om jag inte håller med den. Vi kan stifta lagar och fälla människor i all oändlighet men det spelar ingen roll så länge människor faktiskt våldför sig på barn på olika sätt. Vi kommer aldrig åt det underliggande problemet.
Dessutom bör kanske yttrandefrihetens paradox nämnas att det förmodligen aldrig gå att uppnå total yttrandefrihet. Vi har lagar som säger att det är förbjudet att hålla tal som kan klassas som hets mot folkgrupp, som är skapad precis för att skydda vissa grupper för att få uttrycka sig. Jag tycker att yttrandefriheten är en fin sak vi har i Sverige till den gräns som vanliga människor kan yrka den, men vem som har rätt att säga vad styrs oftare än vad vi tror av de olika maktrelationer som samhället är byggt på. Även om alla har rätt att uttrycka sig i teorin så blir det sällan så i praktiken.
Sanna: Även lagen om hets mot folkgrupp är en mycket olycklig inskränkning av yttrandefriheten, vilket jag också pratat och skrivit mycket om tidigare. I övrigt finns det väl inga lagar som inskränker yttrandefriheten i Sverige mer än rimligt. Typ förtal, hot och uppvigling. Det tycker jag är ganska rimliga lagar om de tillämpas vettigt. Att förbjuda hets mot folkgrupp är inte vettigt, inte heller att förbjuda påhittad barnporr. Det stjälper mer än det hjälper.
Det här är första gången jag på riktigt känt att nu spyr jag – i nykert tillstånd – offentligt. Jag kommer inte att se A Serbian film, märker jag extremt tydligt, men jag ser poängen.
Efter att ha läst spoilerstycket blir jag en jävla mes och min första tanke är typ “nu vill jag inte leva mer”. Sen växer nån sorts “mod” i mig och inser att det är exakt detta som man ska orka ta i. Lära sig att ta i komplexiteten vissa fall genererar. Tack, för att du orkar gå bland dem i täten och göra det.
@Kersi:
Vill vi bara ha harmlös konst som alltid skapas med en eftertanke att inte provocera så någon blir stött eller vill vi ha konst som kan utvecklas som den vill? Så fort vi bestämmer att konst ska följa vissa riktmärken eller att vissa saker är konst medans andra inte är det så innebär det censur i någon form som i längen kan användas för att tysta kritiker eller på annat sätt kontrollera vad folket tillåts få tillgång till eller ej.
“The fundamentals of jazz are the syncopation and rhythmic accents of the Negro. Their modernization is the work of New York Jews [...] So Jazz is Negro music seen through the eyes of the Jews.” — Henry Cowell
Censur är alltid det värsta brottet.
Har sett filmen och visst är den sjuk(minst sagt) men precis som du säger måste ju folk inse att sånt här faktiskt händer i princip varje dag nånstans, kanske inte precis det händelseförloppet men principen.
Det tjänar ingenting till att sitta och gräva ner huvudet i sanden, dom som vill kan ju ialla fall göra nåt personligen för att stoppa det då. Men det viktiga är att sådana här filmer måste få göras och visas, det är ett dokument över mänskligheten och vårat beteende. Dessutom är uttrycksfriheten väldigt viktig även om vissa människor ger sig fan på att sabba den.
Det här är nåt av det sjukaste jag härt talas om på ett bra tag.
På gott och ont ska jag säga. Du har en poäng med allt det du säger, även om jag inte vet om jag håller med om allt.
Dilemmat här är just gränsdragningen. Vad räknas som barnporr? Måste det vara en sexuel handling inblandad eller ska den gå redan vid nakenbilder på barn? Om nakenbilder räknas som barnporr så är förmodligen varrenda förälder skyldig till innehav av barnpornografi.
Själv tycker jag (även om jag inte sett eller kommer att se filmen) att den visar ett problem som måste lyftas fram.
Det är lite som Sverigedemokraterna jag tycker att dom har en sjuk politik men det finns problem med invandringen och på grund av tabuet som är lagt på den diskutionen så har man inte kunnat göra nåt åt problemen som helt uppenbart finns.
Samma sak gäller det här. Nästan alla är överens om att barnporr är hemskt men lyfts inte problemet fram så kan allmänheten inte ta ställning och slå tillbaka mot felen i sammhället!
Välskrivet. Rejäl research om man säger så.
Bara en fråga, ett litet förtydligande: Du menar inte att det bara är konstnärer som ska ha den yttrandefriheten du försvarar? Det går att tolka ditt inlägg så.
Bland annat är Lars Vilks av den åsikter. Konstnärer ska få säga vad de vill, vi övriga ska ha mer begränsad yttrandefrihet:
Läs mer här:
http://lakonism.blogspot.com/2010/08/frihetsfrontens-sommarseminarium-2010.html
Jag har redan spridit ditt inlägg i flertalet kanaler. Tack för att du skriver!
Jag såg “a Serbian film” för några veckor sen när en kompis sa “se den inte”. Det är nog den vidrigaste film jag sett. Mådde nästan dåligt när jag såg den och efteråt kunde jag inte sluta tänka på den. Funderade länge på varför någon skulle vilja göra en sån film och tanken på att familjen i filmen inte fick vila i frid lämnade mig aldrig. Scenerna förföljde mig när jag skulle sova och när jag såg mig i spegeln.
Men efter ett tag började jag känna lite fascination för “a Serbian film” och hur vissa människors hjärnor fungerar eller kan fungera. Jag skulle aldrig se om den, och jag skulle aldrig rekommendera den till någon, men är ändå “glad” att jag såg den. Den är bra gjord och visar på hur mörk människans natur kan vara.
Det intressanta är att under den jobbiga fasen, när jag nästan ångrade att jag sett filmen, så tänkte jag ALDRIG att det borde var olagligt att göra och visa en sån film. Säger inte det nåt?
Anita: Ungefär som jag kände. Det mörka i mänsklighetens natur måste lyftas fram och det är nog svårt att rubba oss avtrubbade utan att gå till extremer ibland.
Markus: Vem är konstnär? Vad är konst? Självklart ska alla ha samma yttrandefrihet. Man ska få rita påhittad barnporr utan att göra anspråk på att det är konst också. Vilket jag förmodar att t ex många mangatecknare gör.
Självklart så är det svårt att försvara yttrandefrihet men som du skriver också så finns det en gräns. Jag har nog aldrig blivit så äcklad när du beskrev vad som hände i filmen. Sjukt bra skrivet Magnus!
Mycket bra skrivet. Jag lyckades få tag på den oklippta versionen på dvd innan många drog tillbaka den från sortimentet, Discshop, Ginza osv.. Den har blivit en av mina favoritfilmer. Den provocerade mig totalt och lockade fram min ångest vilket var meningen. Den är otroligt bra gjord och man kände verkligen medlidande med huvudkaraktären! Den finns ju fortfarande att få tag på, t.ex Skräcfilmsbutiken säljer den oklippt!
Jag håller med dig Magnus, som oftast:
http://lakonism.blogspot.com/2011/05/om-sjalvcensuren-av-dead-or-alive-i.html
Lars Vilks däremot menade att “etablerade konstnärer” ska få säga/göra vad de vill, dock inte vi andra eftersom vi kan såra/kränka andra. Och med “etablerade” syftade han på konstnärer som då bör ha gått på Konstfack och kan visa upp tidigare arbeten som har visats upp på gallerier el dyl. Det var hans definition…
Markus: Vilket bara ytterligare stärker min teori om att Lars Vilks är dum i huvet.
Mycket bra skrivet. Och tack för länken till sysvenskan.
När jag läste om Simon Lundström tidigare så kokade man verkligen inombords. Jag kan inte i min vildaste fantasi ens föreställa mig personerna som bestämde sig för att åtala än mindre de som dömer honom.
Ibland undrar jag om det inte är dags för den vanlige svensken att säga ifrån, mår verkligen illa över den domen.
Men det är här vi är, i denna verklighet så har man berövat en man från allt och tyvärr kommer allt vara som bortblåst inom en snar framtid. Är fantastiskt glad att detta tas upp i så många olika forum det bara går. Sverige har blivit mörkt och kallt….
Jag vill verkligen inte se den där jävla filmen, men lik förbannat kommer jag väl inte kunna låta bli.
Jag har inte sett “A serbian movie” själv. Min bror såg den och var helt knäckt efteråt, jag citerar honom “Jag kände mig både smutsig och omänsklig efteråt! Jag önskar att jag inte sett skiten! Fy fan…” Han berättade om några scener ur filmen vilket fick mig att inse att detta är inget jag kommer att se. Inte bara handlingen påverkade mitt beslut utan också den ångest och plåga som jag kunde avläsa i hans ansikte. Han är inte speciellt känslig eller ömtålig då han sett de flesta våldsfilmer i modern tid.
Vad jag dock finner intressant är hur jag och många andra har en dubbel natur. Å ena sidan avgudar jag konstnärer som Trevor Brown
http://www.pileup.com/babyart/ som uppenbart målar barn i bizzara utstyrslar och situationer. Pedofili anser många, jag ser det mer som att han målar det barn utsätts för av vuxna och samhället. Hans konst är hemsk, provokativ och framför allt så går han över tabuns gräns. Som sagt jag älskar hans målningar, då jag i timmar funderar på vad han vill säga eller visa oss.
Jag skulle hata om hans målningar förbjöds!
Å andra sidan så har jag svårt att förstå den konst man talar om i filmskapande som “A serbian movie” utan att ens sett filmen. Jag har ganska livlig fantasi och kan föreställa mig hur det ser ut. Jag vet att världen är ond, jag vet att människor plågas och dör på de mest grymma sätt runtom i världen, kanske mycket värre än vad vi kan föreställa oss. Men jag känner att just denna konst för mig personligen är som en våldtäkt på den lilla oskuld jag besitter i en värld som denna.
Men vill jag förbjuda yttrandefriheten..? Nej! Inte till något pris! Jag slickar hellre mina sår och sargade själ efter att ha chockats av någon “galning” som trycker ner sitt skapande i strupen på mig så att jag får en nära döden upplevelse än att jag matas med rosa lögner á la Hollywood.
Btw, Magnus du skriver klockrent!
Mycket intressant som alla mongon brukar skriva i kommentatorsfälten på patrot.nus artiklar. Till skillnad från dom så var det här intressant. En grej bara:
Är du för åldersgräns på film? Vilka åldersgränser då och om du säger 18, finns det då någon principiell skillnad på att sätta gränsen 15, 18 eller 100 år och därigenom i praktiken dissa din yttrandefrihet?
Patrik: Yttrandefrihet är inte frihet att utsätta vem som helst för sina yttranden. Barn ska skyddas från sådant som vuxna ska få välja fritt om, det gäller både droger, tobak, alkohol och kultur. Jag tycker det är väldigt vettigt att det finns en laglig gräns för vad som är att vara vuxen och jag tycker 18 är en ganska bra gräns. Då ska den gälla för allt som vuxna får göra. T ex köra bil, köpa sprit och titta på film. Rekommenderad från 18 år och att filmen inte säljs till folk som inte är det tycker jag är fullt rimligt i många fall. Sedan får ju föräldrarna till en 16-åring avgöra om de vill att han eller hon ska titta på filmen.
Jag tror inte de flesta vuxna mår särskilt bra av att se A Serbian Film och jag tror inte jag träffat en enda 15-åring som skulle klara av det. Så filmer av den typen borde ha 18 som gräns.
Bra skrivet!
Vi kan ju iaf glädjas åt att vuxencensuren är borttagen. Det är ju ett stort steg framåt för yttrandefriheten!
http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/74/27/b7808cb2.pdf
Grymt bra skrivet, spridet detta på Facebook och i bloggen så att fler får läsa. Censur, yttrandefrihet och film är alla ämnen som intresserar mig och dessutom tycker jag att A Serbian Film är riktigt bra, så fler borde verkligen läsa texter som tar upp problematiken kring censur och lagstiftning mot diverse barnpornografibrott där faktiska barn inte använts.
Tryckfrihet och yttrandefrihet – visst, men jag kommer aldrig förbi det faktum att en vidrig jävel driver en hel familj genom detta helvete i yttrandefrihetens namn.
Jag förstår ju naturligtvis att det finns obegränsad ondska i världen, men detta tar fan priset. Till och med Pål Hollender ligger ju i lä!
Du är kung Betnér. Att orka se på saken på det här sättet efter att ha kollat igenom filmen – otroligt!
Akta du blir censurerad på och avstängd från Facebook ifall den här länken sprids för mycket. .)
Ang. manga-domen:
Åklagaren: ”Detta är vad man kallar brott mot allmänheten, det finns alltså inget brottsoffer, utan bilderna anses kränkande mot barn i allmänhet.”
Fattar inte hur det kan vara kränkande att ha en teckning hemma i sin bokhylla.
Eller är det fört när man – på ett inte alls kränkande sätt – brutit sig in i någons hem och rota igenom allt privat man äger och har och sen offentliggjort sina fynd som det blir kränkande?
Att bli stämplad som någon som gillar att pilla 5-åringar i stjärten för att man samlar på serier, det är ok?
Har ett nytt ord till SAOB:
“Barnporra” verb
def. Att med tabubelagda ämnen som stöttepelare, införa vidriga lagar som avdemokratiserar och censurerar samhället.
ex. “Dom barnporrade igenom den lagen också.”
Bra skrivet! Kommer inte se filmen eftersom jag inte klarar av våldtäktsscener i någon form. Min kompis har sett den och han grät för första gången på flera år… usch. Jag hade velat förbjuda barnporr i alla former, även i de fall där det inte finns något brottsoffer, enbart för att jag bara inte vill att barnporr ska existera, alls. Men det kan man inte göra. Det måste ju finnas ett offer för att det ska vara ett brott.
Tittade på den för att BB Roza skrev om den i sin blogg. Skulle ha läst den i din blogg innan jag tittade på den, för jag skulle aldrig titta på den. Vill bara glömma bort den.
Bra skrivet!
Vill bara påpeka Simon Lundströms bilder oftast beskrivs som bilder, inte serieverk, och kanske är det därför lättare för rätten att döma dem som barnpornografi. Kanske är det teckningar gjorda för att erotisera barn? Vi vet inte.. Men oavsett borde det inte spela någon roll, det är hittepå. I japan kunde man under 90-talet se samband mellan en ökad mangaporrkonsumption (ofta av det våldsammare slaget) och en minskad sexbrottslighet. Hellre att _faktiska_ pedofiler tittar på tecknad porr än verklig.
Den här filmen har ju uppenbart ett annat syfte, det handlar inte, antar jag, om att erotisera sexet med barnen? Alltså konst.
Sen kan man påpeka att det inte alls är säkert att de Sade var lika sadistisk som karaktärerna i hans verk. Tydligen satt han visserligen inne för sitt sexuella leverne, men det var efter att han satt på sin betjänt inför några prostituerade, och efter påtryckningar på lagens långa arm från hans missnöjda svärmoder.
Jag hatar a serbian film, hatar den sen jag blev pappa så har det kommit upp så många konstiga känslor inom mig så denna fick mig att må riktigt psykiskt dåligt.
Skummade bara eftersom det skulle förvåna mig storligen om vi inte har samma åsikter i den här vansinnigt korkade moralpanikfrågan, men halvt on-topic och efter ett snabbt konstaterande att Marcus Birro verkar ha blivit ännu galnare vore det roligt att läsa en topp 10-lista över kontroversiella filmer du gillar. ASF låter ju som att den skulle passa in om inte med betyg så åtminstone till tema.
Also: det utvecklas i flera länder realistiska sexdockor, som ska kunna tillgodose avancerade önskemål och vara ett fullgott substitut till riktiga människor. Ett företag i Nederländerna vill samarbeta med kriminalvården och tillverka barndockor för att ge till pedofiler och dömda sexbrottslingar i syfte att motverka övergrepp och våldtäkter. Åsikter?
Som upplevelse vill jag ändå slå ett slag för filmen. En fruktansvärt obehaglig upplevelse, absolut. Men, ärligt, när blev man PÅ RIKTIGT berörd av en film senast? Och då pratar jag inte om att fälla en tår när föräldrar och barn skiljs eller när hjälten återvänder hem, eller att skratta åt The Hangover… utan att verkligen i maggropen få – som i detta fall – illamåendekänslor. Av ett konstverk.
Poängen är också glasklar. Och självklart ska det vara tillåtet att skapa såna här vidrigheter. Varje myndig människa är alltid mer lämpad än staten att avgöra hur mycket/vilken information och/eller kultur som lämpar sig för henne att ta in.
Vilken genomtänkt reflektion av filmen. Min blev mycket mer reptilhjärna
http://fiffisfilmtajm.blogspot.com/2011/04/serbian-film.html
[...] 2011-06-05: Magnus Betnér har skrivit ett riktigt intressant inlägg om filmen. Klicka här för att komma [...]
Den enda invändningen jag kan ha är att det känns ibland som om skräck/sex/Skräckel-möter politik lätt skjuter över målet.
Man diskuterar flugskit med kanoner.
Problemen i Serbien kan man diskutera utan en rulle där ngn bangar på en unge i en äcklighets-oddysé.
Jag tycker att Lars Von Triers Anti-Crist var roligare för den satte större fart på omgivningen utan att påstå sig ha någon politisk eller feministisk agenda. Så jag vet inte. När jag var yngre skulle jag ha skrikit mig hes för den här typen av “konst”, men nu känns det mer som -”Vad är det för fel på folk som inte kan diskutera verkliga händelser och assimilera den diskussionen i framtida utveckling?”
Istället måste man sitta och mentalt tokrunka till en skräck-art film om skräck art film, som ska påstå sig säga allting om situationen på Balkan eller en liten del av den.
“Jag e skeptisk”, som Dengroth sa.
Förstår inte varför du drar paraleller mellan A serbian film och tecknade mangabilder. Visst handlar det om yttrandefrihet men det är två helt olika uttrycksformer och genrer på bilderna/filmerna. A serbian film är inte till för att vara “barnporr”, medan de tecknade mangabilderna mer troligt hade ett sådant syfte.
[...] här sk mangadommen har det sagts mycket om. Magnus Betnér skrev nyligen ett läsvärt inlägg där han belyser en annan sjuk aspekt än den gängse (dvs det [...]
Det enda rimliga borde väl vara att be ett barn (eller numera vuxen), som blivit utsatt för liknande händelser, ge sitt utlåtande kring detta.