Jag har våndats extra mycket det här valet. Många sömnlösa nätter har det blivit. Det är nämligen så att jag är en blankröst. En solklar blankröst. Det finns inget parti som tycker tillräckligt likt mig för att de ska få min röst. Så är det bara.  Förra valet röstade jag på Fi som lite av en proteströst och för att jag tycker jämställdhet är en av de viktigaste frågorna. Precis som jag påpekade då skulle jag aldrig rösta på Fi om de hade chansen att hamna i en regering eftersom jag dels inte är helt överens med dem ens om hur man ska jobba för jämställdhet och dels tycker de är helt ute och cyklar när det gäller t ex ekonomi, men som alternativ till en blankröst kändes det perfekt.

Hur som helst, det här valet handlar om en enda sak för mig. Att se till att Sverigedemokraterna inte kommer in i riksdagen och om de gör det, att de inte får något att säga till om. Därför kan jag inte rösta blankt. Jag kan heller inte rösta på Fi.  För att minska SDs inflytande så kan man inte rösta på ett annat pytteparti. De som säger det ljuger. Så är det bara. Alltså går även Piratpartiet bort, alldeles oavsett att jag tycker de har helt fel i det mesta.

Helt optimalt för mig som lutar mer åt det borgerliga hållet i det mesta vore förmodligen att rösta på Kd (För att minska, den i och för sig lilla risken att de åker ur riksdagen) men det kan jag bara inte förmå mig till. Att rösta på ett stockkonservativt, homofobiskt, kristendomskramande parti för att bli av med ett annat blir väl magstarkt. Även om man med Kd till skillnad från SD slipper rasismen och faktiskt får konstruktiva förslag på politik över hela brädet så går Kd bort. Jättebort. Och det är ett problem med hela alliansen för mig. Att Kd är med.

I rödgröna blocket finns Vänsterpartiet som aldrig ens finns med i mina överväganden. (Håller med dem om utrikespolitik ibland. Nästan aldrig om något annat.) Socialdemokraterna finns inte heller med. Monopol, stort statligt ägande, fel sätt att skapa nya jobb och en politik som är tvärtemot vad jag står för i det mesta. Förutom då att de leds av Mona Sahlin.  Hon är den mest inkompetenta och opålitliga partiledare något svenskt riksdagsparti har haft sedan jag började rösta på 90-talet. Hon ensam gör att sossarna går bort. Förutom deras politik då. Och att varenda kulturpersonlighet verkar gå ut och stötta sossarna från sina 7-miljonersvillor i Bromma där de sitter och låtsas att de vill betala mer skatt. Jag får inte ihop det. Om man t ex tycker att man själv betalar för lite skatt så är det väl bara ge bort pengarna? Det behöver faktiskt inte gå via staten. Det heller. Och nej, det är inte för att Mona Sahlin är kvinna som jag aldrig skulle ge henne min röst.  Det är för att hon är kass. (Och jag betalar gärna skatt. Till och med mycket skatt. Jag vill bara gärna att pengarna går till någon som vet vad de håller på med.)

En kvinna jag däremot lite skulle kunna tänka mig att rösta på är Maria Wetterstrand. Miljöpartiet har sina poänger. Faktiskt. Snabbtåg ligger mig varmt om hjärtat. Utsläppsrätter och fiskerirätter också. Dessutom är de ett av få partier som verkligen tycks värna den personliga integriteten på riktigt. Förmodligen försvinner det nog ut genom fönstret om de hamnar i en regering, men än så länge tycker jag de gjort bra ifrån sig där. Sedan har miljöpartiet ofta lika tokiga idéer om ekonomi som resten av det rödgröna blocket när det gäller statligt ägande, monopol och allt det där, men en del bra idéer som sänkt moms på tjänster. Vill man ha en ekonomi som ger småföretagare chansen att skapa de jobb som storföretag blir av med så kan man nog ändå inte gärna rösta rödgrönt, med tanke på kompisarna i gänget. Vill man dessutom ha öppna gränser och få bort statligt subventionerad industri till förmån för framtidens jobb så vetefan vem man ska rösta på. Rödgrönt är det i alla fall inte. Men trots detta, jag håller med Miljöpartiet om mycket. Men inte tillräckligt mycket för att egentligen vilja ge dem min röst. Miljöpartiet i Alliansen i stället för Kd skulle nog få mig att rösta på dem. Men så är det ju inte.

Moderaterna har dragit mer åt mitt håll under Reinfeldt och är väl det parti vars ekonomiska politik jag ligger närmst och vars utrikespolitik jag ligger längst ifrån. Om man ska förenkla det. Och det kan man ju lika gärna göra eftersom jag egentligen inte vill rösta på dem heller. Men, de är i alla fall bättre än V, S  och Kd.

Folkpartiet och Centern hamnar i lite samma kategori för mig. Jag håller med dem om en massa och tycker tvärtom i massa. Folkpartiets skolpolitik är helt bedrövlig och eftersom min dotter snart ska börja skolan ligger det mig extra varmt om hjärtat. Deras populistiska förslag om drogtester, språktester och allt möjligt annat trams gör också att jag inte vill rösta på dem. Centern tappade enormt med den ryggradslöshet Fredrick Federley visade i FRA-frågan och riksdagsgruppens sätt att hantera det. Men de är inte så mycket sämre än de andra två allianspartierna som jag inte heller vill rösta på.

Totalt finns alltså Fp, C, Mp och M som jag kan tänka mig att rösta på för att inte kasta bort min röst och göra det lättare för SD. Jag vill inte rösta på något av dem. De tycker för olikt mig. Men jag måste rösta i det här valet, det kommer jag inte ifrån. Därför tänker jag göra så här:

Jag kommer ta valsedlar från dessa partier, blanda om dem med framsidan ned och stoppa en i kuvertet. Sedan kommer jag slänga de andra utan att titta. Så blir det. Helt seriöst. Se det som en blankröst, med en twist. Så med 75% sannolikhet kommer jag ha röstat för alliansen och med 25% sannolikhet kommer jag ha röstat på miljöpartiet. Det är nog ungefär så min verklighet ser ut, men framförallt ska det alltså ses som en blankröst. Ingenting annat.

Och till sist: Gå och rösta! Ni som brukar rösta blankt eller bara skita i det, det här valet är viktigt om man inte vill dra svensk politik åt samma håll som Norge och Danmark. Får vi in SD i det är valet blir det nog svårt att bli av med dem, men om de inte kommer in i år så kan vi nog bli av med dem helt och hållet. Kämpa på! Ur soffan och gå och rösta.