En riktigt usel text om upphovsrätt av Magnus Wiberg i dagens DN.

För det första tar han inte upp det verkligt tunga frågan för eller emot upphovsrätt över huvud taget, nämligen om man vill att folk ska kunna leva av idéer eller inte. Om man vill att människor ska kunna leva av idéer så måste någon form av upphovsrätt med i ekvationen, så är det bara. Förutsatt då att man inte vill göra något slags kommunistiskt experiment där alla idéer bekostas av staten eller någon annan gemensam pott som alla idéskapare får leva av. Det enda andra alternativ jag kan se är att artister, författare, filmskapare och andra får leva av en mecenats goda vilja eller helt enkelt via företagssponsring och reklam. Ingen av de modellerna duger för mig och tills piraterna kommer upp med något vettigt alternativ till systemet där jag byter mina pengar mot den idé jag vill ha på en öppen marknad så vill jag ha min upphovsrätt kvar, tack så mycket.

”Det är ingen rättighet att leva av böcker” säger piraten. Nej, det tycker inte jag heller. Däremot tycker jag att det är rimligt att det finns ett system som åtminstone teoretiskt gör det möjligt utan att blanda in vare sig sponsoravtal eller skattemedel. Vill man inte det så är det inte så mycket att diskutera, men det vill jag.

“Den intellektuella äganderätten syftar till att på konstgjord väg skapa en knapphet som inte fysiskt existerar, och därmed generera ett tidsbegränsat monopol för innehavaren.”

Självklart. Upphovsrätten finns till för att skydda den som har kläckt en idé just för att det inte finns någon fysisk knapphet. Om idén inte kunde kopieras så behövdes det inget skydd mot att andra duplicerar idén utan att ersätta upphovsmannen. Varför ska den som svarvar ett stolsben kunna leva av det, men inte han eller hon som har gjort skissen över hur stolsbenet ska svarvas? Jag får inte ihop det. Utom då med hjälp av skattemedel eller sponsring, men för mig är det inget alternativ.

Att samhällsekonomin skulle må bättre av en avskaffad upphovsrätt kan kanske stämma, även om jag tvivlar mycket starkt på det, men betyder det att det är en bra idé? Är allt som är samhällsekonomiskt bra automatiskt något vi vill ha?

Det kanske är samhällsekonomiskt försvarbart att avliva alla människor med handikapp? Eller i alla fall sterilisera dem som vi gjorde på 40-talet? Betyder den samhällsekonomiska vinsten att det är en bra idé?

Det kanske är samhällsekonomisk idioti att ta emot asylsökande? Vi kanske bara borde släppa in invandrare som har en universitetsutbildning och dessutom lärt sig tala svenska innan de kommer hit? Det kanske vore samhällsekonomiskt försvarbart, men betyder det att idén är bra?

Vidare i texten:
”Även i en ekonomi utan intellektuella äganderätter kommer upphovsmannen att erhålla ett kortsiktigt monopol och därmed göra vinst. Det beror på att det existerar kostnader för produktimitation som i vissa fall kan vara avsevärda (till exempel inom bilindustrin), vilket begränsar kopiering och nyetablering av företag på marknaden.”

Det kan hända att det är sant när det gäller bilar, men vad exakt finns det för stora kostnader inblandade i fildelning? Eller att till exempel filma av en  liveshow och släppa den gratis på internet? Jag kan mycket väl tänka mig att släppa saker gratis på internet, jag gör det hela tiden, men jag vill ha kontrollen över när och hur. Det är det vi behöver upphovsrätt till. Bland annat.

Tankeexperiment:

Låt säga att Henrik Schyffert har skrivit en uppföljare till  “the 90-ies”. Det här är ganska långt in i framtiden och Schyffert har inte haft några ekonomiska framgångar över huvud taget i vårt hypotetiska exempel. Han är pank och har alltid varit pank. Däremot har han precis fått ett arv som räcker till att sätta upp en sista turné. Det vill han göra under ett år för att få berätta sin historia för så många människor som möjligt och samtidigt kunna leva av det.

Vad han inte har räknat med är att jag sitter på första parkett under hans första föreställning. Med mig har jag en kamera som bara för vårt tankeexperiment fångar showen med perfekt bild och ljud. För vårt tankeexperiment kan filmen också publiceras på ett vassare youtube som ger full HD-kvalitet och med surroundljud (så kommer det nämligen vara i en inte allt för avlägsen framtid) jag lägger upp filmen gratis där.  Dessutom känner jag en kille på en TV-kanal som behöver fylla en lucka i tablån. Han får Schyfferts show av mig. Det är visserligen bara filmat med en kamera, men ljud och bild är ju perfekt, så han sänder det ändå. Det är ju gratis.

Dessutom tycker jag att showen är så bra så jag lär mig den utantill. Jag har bra minne så jag lär mig den på en vecka. Sedan lägger jag mig
På turné i samma städer som Schyffert, men en vecka tidigare och gör hans föreställning för halva priset. Av någon anledning gillar jag tydligen inte Schyffert i vårt fiktiva framtidsexempel och dessutom har det gått bra för mig som kan lägga mig på turné bara för att jävlas. Men så är det. I det här exemplet.

Hur ska Schyffert skydda sig mot det här i en värld utan upphovsrätt? Han bygger inte bilar som är skitdyra att kopira, han jobbar med idéer som nästan vem som helst kan kopiera nästan gratis. Vill vi att folk ska kunna fortsätta leva av sina idéer, eller vill vi att de inte ska det alternativt att de enda som ska kunna det gör det på skattebetalarnas bekostnad eller är sponsrade av företag?

Även om vi bortser från att jag gör showen live så tror jag att en uppladdning till youtube med perfekt ljud och bild också skulle förstöra Schyfferts chanser att kunna leva av den där turnén. Vem vill gå och se något live som de redan sett på TV? Ytterst få kan jag meddela om ni undrar.

Varför vill man inte ha en värld där privatpersoner betalar för de idéer de konsumerar? Jag förstår det inte. Om du inte heter Marx. Då förstår jag.