Håller greppet som staden där humor händer. Ballaste klubbarna (Ja, jag räknar Lund till Malmö. Allt inom en timme med tåg är samma stad. Jag är från Stockholm.) Bästa komikerna och överlägset bästa mediarapportering en. En av mycket få läsvärda standuprecensenter jobbar på Sydsvenskan och nu har jag hittat en till som verkar vettig. Här är en läsvärd text om Grillad i Sydsvenskan.

Det här stycket säger faktiskt rätt mycket om humor:

“Studion exploderar i ett slags eufori. Jag har ingen aning om vad som hände, men det funkar: formatet, komikerna, skämten, programledaren. Allt funkar. Jag kom för att se en stor och påkostad tv-produktion kraschlanda. Istället bevittnar jag en revanschsaga.”

Jag har ingen aning om vad som hände, men det funkar. Haha, det säger så mycket om humor på något vis. Jag gillade hela texten. Sedan kan jag inte låta bli att notera att någon inte tycker att det är kollegialt att kritisera programmet om man är komiker. Där har vi ett av svensk standups största problem. Vi jobbar med att kritisera och peka på andra, men så fort någon kritiserar vår genre så blir det taggarna utåt, även om kritiken kommer från oss själva.

Den där sidan av svensk standup som helhet har jag lite svårt att förstå. Det är både en och tolv gånger som jag suttit i olika loger med komiker som varit förbannade på en recension. Ganska ofta utan annan motivering än att man inte får tycka att det man skrivit om är dåligt.

Visst finns det dåliga recensioner. Merparten är direkt usla, men det hindrar ju inte att även usla skribenter kan ha rätt i sak när de inte gillar en show. Eller fel i sak när de gillar den, för den delen. Och oavsett om de har rätt eller fel så borde man väl kunna ta det med en axelryckning om man nu jobbar inom en genre som ständigt och jämt slår sig för bröstet och proklamerar att ingenting är för känsligt.